Drohungen gegen Politiker kommen häufiger von rechtsextremen Gruppen

Hot och påhopp mot förtroendevalda politiker på sociala medier har blivit dubbelt så vanligt sedan 2012, enligt Brottsförebyggande rådet.

Men vilka är det egentligen som ligger bakom hoten?

Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt meddelade i onsdags att hon avgår, eftersom hat och hot mot henne har påverkat henne ”mycket djupare” än hon hade trott.

Nästan var tredje förtroendevald politiker uppger att de under 2022 blev utsatta för hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld. Det visar Politikernas trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Bland riksdagsledamöter är andelen dubbelt så hög.

– Riksdagsledamöterna är ju generellt mer kända av allmänheten, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.

Politikernas trygghetsundersökning omfattar ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag. Statsråden ingår inte. Men resultaten visar att mer kända politiker är mer utsatta.

– Utsattheten är också högre ju mer aktiv man är på sociala medier och ju mer omskriven man är i media. Exponeringen hänger tydligt ihop med utsattheten.

Hot och påhopp på sociala medier är den vanligaste typen av hot, och den som ökat mest, från 8 procent år 2012 till 16 procent 2022.

Vilka är det som ligger bakom hoten och trakasserierna?

– Det vanligaste är att förövaren är en okänd person som politikern inte haft någon relation till tidigare, säger Anna Frenzel.

Oftast är det en man i åldern 45 till 64 år, enligt vad politikerna själva uppfattar.

– Men har du fått ett hot på nätet så kan det ju vara svårt att bedöma.

Den största andelen av hoten och trakasserierna verkar komma från förargade medborgare. På andra plats kommer personer som den utsatta politikern uppfattar som rättshaverister.

– Sedan är det värt att nämna att i ungefär 16 procent av händelserna 2022 så var det en annan förtroendevald som utsatte politikerna. Det har legat ganska stabilt på 15–17 procent sedan 2012, säger Anna Frenzel.

Framför allt är det personer från andra politiska partier.

– Men det förekommer även att en del blir utsatta av andra förtroendevalda i sitt eget parti.

Många av förövarna verkar agera ensamma. Men i cirka hälften av fallen uppfattar den utsatta politikern att personen tillhör någon form av grupp. Vanligast var högerextremistiska eller rasistiska grupper, som kopplades till 17 procent av händelserna under 2022. Vänsterextremistiska grupper stod för 8 procent.

– Så det är ganska stor skillnad på de två typerna av grupper, säger Anna Frenzel.

Undersökningen visar att hot och trakasserier är betydligt vanligare än våld, skadegörelse och stöld.

– Det är fortfarande väldigt ovanligt. Blir man utsatt är det ofta att man får en knuff eller liknande.

——

Tyvärr mycket grafik jag inte kan klistra in

1. Brottsförebyggande är en vänster-lobbygrupp känd för att mörka fakta kring brottslingars etnicitet för att det är „politiskt fel“.
2. Exakt vem är högerextrem? Alla som är kritiska till massinvandring? Är det ca 60% av folket som är högerextrema?
3. Vad är hat här? Är det att kritisera HAMAS eller Putin?

Aldrig någonsin sett hat så som det mot SD eller Trump t.ex, folk är öppet mordiska, önskar död och våld åt högerpolitiker.

Var hittar vi det motsvarande mot vänsterpolitiker?

Hot mot politiker är aldrig okej och ska självklart tas på allvar. Men den här typen av journalistik känns ganska problematisk. Av artikeln att döma verkar undersökningen bygga på politikers egna uppfattningar, och det är rätt riskabelt att dra stora slutsatser från sånt. Det blir lätt missvisande när man baserar slutsatser på hur folk upplever hot, istället för på faktiska och verifierade händelser.

Dessutom står det att den största kategorin av de som hotar är okända för offret. Det gör det svårt att veta något om motiv, bakgrund eller vilken grupp de tillhör, vilket i sin tur gör det rätt farligt att dra långtgående slutsatser om vilka som hotar politiker och varför.

Kort sagt, hot är ett verkligt problem, men journalistiken kring det borde vara mer noggrann och tydlig med vad man faktiskt vet och inte vet.

Det är verkligen konstigt att uppleva så nära. Jag känner två riksdagsledamöter ganska så okej ändå. Inte att vi umgås aktivt, men vi hälsar på varandra med namn när vi råkar på varandra, och finns det tid tar jag gärna en kaffe och snackar med dem. Relationerna kan nog ha en politisk dimension för all del, det är genom torgmöten och valstugor jag träffade dem. En sosse, en centerpartist. Jag håller inte nödvändigtvis med dem, men det är trevligt att prata politik med dem. De är intresserade och de är hövliga.

Båda har aktiv närvaro i sociala medier, men det är inte någon som skapar rubriker i tidningarna. De är inte direkt några som för den delen använder provokation som verktyg för att skapa uppmärksamhet.
Men ibland får båda toppar med hundratals kommentarer på facebook. Och det domineras av folk som i princip bara hatar. Det är kärringjävel och det är getknullare. De borde hängas och är inte värda skiten under skosulan. Jag förstår inte grejen med att de låter dem hålla på. De har inga medieteam, utan gör sina inlägg och kommentarer själva. Jag har sagt vad jag själv tycker om det, att de borde radera de hatiska kommentarerna och kanske rentav blocka de värsta. Men interaktionen skapar uppmärksamhet och prioriteras i folks flöden, framför allt då det som blir rekommenderat till andra, vilket ju meta gör aggressivt nuförtiden.
Hatet är en integrerad del av den digitala närvaron.
Och samtidigt undrar jag hur sjutton dessa idioter på internet hade interagerat med dessa människor med ett faktiskt möte.

Gaffel hittad i köket