Nichola lebt seit 40 Jahren in Schweden – von Abschiebung bedroht

Många svensk-britter i Sverige lever ännu i osäkerhet efter Brexit. 49-åriga Nichola Stanlick flyttade till Sverige som 7-åring. Efter Storbritanniens utträde ur EU fick hon ansöka om att på nytt få permanent rätt att bo i Sverige, men det blev nej.

Nichola Stanlick föddes i England men invandrade till Sverige med sin mamma när hon var sju år, för att modern träffat en svensk man. Nichola gick i skolan här, arbetade och födde tre barn. De blev svenska medborgare, men inte hon. DN träffar henne hemma i lägenheten i Stockholmsförorten Fagersjö,

– Ingen tänkte väl på att det skulle kunna bli så viktigt och det ångrar man ju i dag, säger hon och bläddrar igenom alla papper från Migrationsverket och domstolen.

Med anledning av Brexit tvingades brittiska medborgare som etablerat sig i Sverige att ansöka om tillstånd för att få fortsätta leva här, senast den 31 december 2021, enligt ett särskilt utträdesavtal. Kraven för att få permanent uppehållsstatus var då att man skulle ha bott i Sverige före 2020 och under minst fem år med egen försörjning.

1 691 britter beviljades permanent uppehållsstatus, 267 personer fick istället tillfällig uppehållsstatus. 478 fick avslag och besked om att lämna landet.

Nichola Stanlick tog för givet att hon skulle få ett ja. När hon öppnade brevet och läste i beslutet att hon skulle utvisas, började hon gråta hysteriskt, berättar hon.

Fyra år senare är det fortfarande ”full stress”.

– Att veta att jag kanske blir utvisad. Då måste jag säga upp lägenheten och jobben, försvinna iväg. Min dotter skulle få flytta till sin pappa. Men var ska jag ta vägen i England? Jag är hemma här, men har aldrig känt mig så utanför, säger Nichola.
Nichola Staniick hänger upp sin dotter Amys balklänning. Nichola är hotas av utvisning trots att hon har bott större delen av sitt liv i Sverige.

Problemet för Nichola Stanlick är att hon gått arbetslös med a-kassa under några månader av femårsperioden som Migrationsverket utgick från i sin bedömning. Migrationsdomstolen som hon överklagade beslutet till, slår fast att eftersom Nichola sade upp sig själv så räknas inte arbetslösheten som ofrivillig och då var det rätt att hon inte beviljas permanent uppehållsstatus.

– Jag hade varit anställd som parkeringsvakt men trivdes inte så bra, och jobbade extra på Pressbyrån, berättar Nichola Stanlick.

– När jag fick höra att jag kunde få heltid på Pressbyrån i stället så sa jag upp mig. Sedan kom pandemin och heltid på Pressbyrån aktualiserades inte.

Det finns en proportionalitetsprincip i utträdesavtalet som skulle tillämpas i bedömningarna också, men den menar Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket, inte räcker till här.

– Nej, den kan inte ersätta lagens grundkrav om att arbetslösheten måste ha tillkommit ofrivilligt för att bevilja permanent uppehållsstatus. Att hon kom som 7-åring förändrar inte det ganska strikta regelverket. Man tittade på den senaste femårsperioden, säger han.

Nicholas dotter Amy är 16 år och bor fortfarande hemma. Hon oroar sig för vad som kommer hända om hennes mamma tvingas lämna landet. Foto: Linus Sundahl-Djerf

I dag arbetar Nichola Stanlick på Ikea i Kungens kurva i Stockholm och extraknäcker fortfarande på Pressbyrån.

För henne, liksom för andra brittiska medborgare gäller i dag att de måste ansöka om sina uppehållstillstånd enligt regelverket som gäller för alla andra icke EU-medborgare. Nichola har fått ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd fram till augusti nästa år, på grund av sin anknytning till 16-åriga dottern.

Svensk-brittiske forskaren David Milstead, är en av dem som engagerat sig för britternas situation inom EU och han anser att Sverige sticker ut med en snäv och teknisk tolkning av lagen.

– Jag har sett folk lämna landet, familjer som splittrats. Såklart har att Sverige rätt att avslå ansökningar, men man måste ta hänsyn till hur etablerad någon är till exempel, det tycker jag inte att det verkar som Sverige gör.

Någon statistisk jämförelse med hur andra länder i EU tolkat lagen för britternas del har inte Migrationsverket kunskap om, säger myndighetens Jesper Tengroth. Men han instämmer i att syftet med utträdesavtalet var att rotade brittiska medborgare skulle kunna leva kvar där de var.

Nichola har delad vårdnad om dottern Amy som alltid bott hos henne. Ett litet barn som dog före födseln fick familjen begrava på Bollmora kyrkogård. Men sonen är vuxen och Nichola Stanlick har blivit farmor.
”Jag är väldigt beroende av mamma”, säger dottern Amy.
”Jag är väldigt beroende av mamma”, säger dottern Amy. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Amy försöker tränga undan tankarna på att mamma kan komma att utvisas.

– Jag är väldigt beroende av mamma, att ha henne här hemma. De kanske väntar på att kunna utvisa henne när jag fyller 18, det är jag mest stressad över, säger hon.

Trodde hon det bara skulle gälla det bruna eller?

Hur kan man inte söka om medborgarskap på 37 år??? Det finns slarv och så finns det slarv.. Olyckligt men tyvärr helt självförvållat.

Haha, vilken idiot

Sorgligt och måste vara jobbigt att riskera bli utvisad efter ett helt liv i Sverige.

Men läser man hur hon hamnat i den här sitsen inser man kanske att problemet inte är de nya lagarna och reglerna, utan de gamla.

Och det är bra att vi äntligen rättar till något så grundläggande som att ställa rimliga krav på den som vill bli svensk medborgare.

Har hon inte velat bli svensk medborgare på nästan 40 år hon levt i landet, förstår jag att hon får avslag nu.

Nästan som att Brexit fick konsekvenser. Det är Storbritanniens fel att de inte har tänkt på sina medborgare i andra EU länder. De är helt deras fel.

Spännande att se någon man känner på reddit, det händer inte varje dag!

Jag förstår inte henne. Jag kommer från england flyttade här 2009. 

Så fort Brexit var igenom ansökte jag om medborgarskap. Förstår inte varför så många som kunde gjorde inte. På Brits in Sweden facebook grupp finns så många som var ‚caught out‘

Så mycket totalt onödigt lidande.